Karavan reseguider
  • Våra Reseguider
      • Amsterdam
      • Andalusien
      • Barcelona
      • Baskien
      • Berlin
      • Budapest
      • Florida
      • Gotland
      • Gran Canaria, Lanzarote
        och Fuerteventura
      • Helsingfors
      • Kapstaden
      • Kroatien
      • Köpenhamn
      • Lissabon
      • London
      • Los Angeles
      • Madrid
      • Mallorca
      • Marrakech
      • New York
      • Nice
      • Paris
      • Peking
      • Prag
      • Provence
      • Rom
      • Stockholm
      • Teneriffa, La Palma, La Gomera
        och El Hierro
      • Toscana och Umbrien
      • Venedig
  • Nyheter & trender
  • Karavan Tema
    • Berlin
    • Venedig
    • London
  • Om Karavan
    • Om Karavan
    • Karavan Reseguider
    • Köpvillkor
  • Nyhetsbrev
  • Sök
  • Menu Menu
  • 0Shopping Cart

Historia

Foto: Wikipedia/N-Lange.de.Topographie des TerrorsFoto: Wikipedia/N-Lange.de

Berlins historia: museer och monument

6 oktober, 2020/i Berlins historia, Tema, Tema Berlin /av m@ri@lundin_osv@lds
Läs mer
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/09/800px-Topographie_des_Terrors_2011.jpg 532 800 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-10-06 11:35:532020-10-06 11:35:53Berlins historia: museer och monument
Berlinmuren 1989

Berlins historia: luftbron och kalla kriget

6 oktober, 2020/i Berlins historia, Tema, Tema Berlin /av m@ri@lundin_osv@lds

I Jan Lewenhag tredje artikel om Berlins historia skriver han om Tyskland under kalla kriget och tiden efter murens fall.

Läs mer
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/09/berlinmuren-fb.jpg 315 472 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-10-06 11:35:232020-11-11 11:42:57Berlins historia: luftbron och kalla kriget
Ploetzensee i Berlin.Foto: Wikipedia/Markus Schweiss

Berlins historia: från förtryck till frihet

6 oktober, 2020/i Berlins historia, Tema, Tema Berlin /av m@ri@lundin_osv@lds

Jan Lewenhagen skriver om Berlin under Nazityskland, mannen som skulle döda Hitler och den svenska prästen som hjälpte hundratals.

Läs mer
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/09/800px-Gedenkstaette_Ploetzensee02.jpg 533 800 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-10-06 11:34:492020-11-11 11:42:35Berlins historia: från förtryck till frihet

Berlins historia: från förtryck till frihet

Jan Lewenhagen skriver om Berlin under Nazityskland, mannen som skulle döda Hitler och den svenska prästen som hjälpte hundratals.

Det här är den första texten om Berlins historia.

Överallt i den tyska huvudstaden finns platser, gator, byggnader och minnesmärken som påminner om diktaturerna och revolutionerna i modern tid. Tillsammans bildar de en tät, väldigt berlinsk väv; allt hänger samman.

Det är lätt att göra utflykter i det förgångna. Alldeles utanför tunnelbanestationen Turmstrasse på linje U9 ligger hållplatsen för buss 123. När man går av på Saatwinkler Damm, som ligger ett stenkast från koloniområdet Lindenblüte, tornar fängelsemurarna upp sig i bakgrunden. Fängelset i Plötzensee är idag ett gedenkstätte, en minst sagt dyster minnesplats. Gatan som leder dit är uppkallad efter Emmy Zehden, som blev avrättad här sommaren 1944. Hon var tidningsbud och aktiv i Jehovas vittnen. Under kriget gömde hon och hennes man personer som vägrade att gå ut i kriget. De blev avslöjade av Gestapo.

Plötzensee var en av fjorton avrättningsorter runt om i landet. Själva minnesplatsen är en låg byggnad i rött tegel med välvda, gallerförsedda fönster och två kala rum med betonggolv. I det ena rummet finns en utställning om platsens mörka historia. I det andra stod giljotinen. Där ligger i dag kransar och färska blommor på golvet för att hedra offren. I detta rum blev 2 891 personer avrättade under nazidiktaturens tolv år, de flesta var motståndare till regimen. Bödeln i Berlin fick 80 mark per huvud och under krigsåren även extra cigarettransoner. Kropparna fördes till universitetets anatomiinstitution inne i staden, där de användes som övningsobjekt medan de anhöriga fick en faktura. På den summerades kostnaderna för själva avrättningen, för fångens uppehälle under tiden i häktet och fängelset och slutligen också för portot eftersom räkningen skickades per post.

Varken Socialdemokraterna (SPD) eller Kommunisterna (KPD), svurna fiender till nazistiska NSDAP, var förberedda på ett underjordiskt illegalt arbete när partiförbudet kom sommaren 1933, ett knappt halvår efter att Hitler hade utnämnts till kansler. SPD-ledningen gick i exil i Prag, KPD-ledningen tog sin tillflykt till Moskva. På hemmaplan förföljdes tusentals socialdemokrater och kommunister. Det motstånd som senare uppstod var snarast följden av enskilda initiativ på arbetsplatser eller i vänkretsar, förbindelserna med ledningarna i exil var sporadiska.

I dag finns det gator, skolor och platser i Berlin som är uppkallade efter modiga personer som Arvid och Mildred Harnack, Harro Schulze-Boysen, Adam Kuckhoff, Liselotte Herrmann och Hans Coppi – alla har de det gemensamt att deras dagar slutade i Plötzensee.

Avrättningsplatsen berättar om det motstånd som fanns under nazitiden. Angiveriet var dock utbrett, Gestapo hade ögon och öron överallt. Förr eller senare hamnade de flesta av de män och kvinnor som bedrev aktivt motstånd inför Folkdomstolen, upprättad 1934. Den låg på Bellevuestrasse 15 vid Potsdamer Platz, alldeles i närheten av dagens Sony Center. Byggnaden finns inte kvar.

Ploetzensee

Monument vid Ploetzensee. Foto: Wikipedia/Markus Schweiss

Mannen som skulle döda Hitler

Den 20 juli 1944 är ett märkesdatum i den tyska historien; dagen då den allra största sammansvärjningen mot Hitler till sist skulle fullbordas. Den hade uppstått inom armén redan före krigsutbrottet för att sedan förgrena sig till andra samhällskretsar. Man planerade en statskupp för att få slut på det utsiktslösa kriget och det första steget var att röja Hitler ur vägen. Den unge översten Claus Schenck von Stauffenberg, som hade anslutit sig till motståndsrörelsen 1943, tog på sig att utföra själva attentatet. En lång rad tidigare försök från andra sammansvurna hade misslyckats av olika skäl, antingen hade inte sprängladdningarna utlösts eller också hade Hitler i sista stund ändrat sina planer.

Stauffenberg hade, som så många andra officerare, till en början känt sympati för Hitler, en sympati som med tiden vändes till sin motsats. Den adlige Stauffenberg var bara 36 år och hade varit militär ända sedan han tog studenten. Han var far till fyra barn och sommaren 1944 var hans hustru åter havande. Under sin stationering i Nordafrika hade Stauffenberg vid ett brittiskt luftangrepp 1943 förlorat vänster öga, höger hand och två fingrar på den vänstra handen.

I juni 1944 hade Stauffenberg utnämnts till den så kallade reservarméns stabschef och kunde därmed medverka på de återkommande lägeskonferenserna som leddes av Hitler. Redan den 11 respektive den 15 juli hade Stauffenberg haft med sig en tidsinställd bomb till mötena med Hitler, utan att ha fått tillfälle att sätta planen i verket. Eftersom den invigde socialdemokraten Julius Leber hade gripits i början av juli hade det blivit bråttom. En Gestapo-infiltratör hade varit med på det möte där Leber informerade en kommunistisk grupp om den förestående kuppen. Leber greps dagen därpå.

Den 20 juli skulle Hitlers lägeskonferens hållas i den så kallade Varglyan, högkvarteret i Polen, 25 mil norr om Warszawa. Stauffenberg flög dit. Konferensen ägde för ovanlighetens skull inte rum i en bunker, utan i en träbarack.

Mötesdeltagarna grupperade sig kring ett avlångt bord. Hitler stod vid ena kortändan, Stauffenberg tog plats bredvid honom med den tidsinställda bomben i sin portfölj. Han hittade en förevändning att lämna rummet och lät portföljen stå kvar. Mötet fortsatte. Utifrån såg Stauffenberg hur baracken flög i luften och begav sig tillbaka till Berlin i tron att attentatet hade lyckats. Hitler hade emellertid gått över till den andra ändan av bordet. Om sammanträdet hade hållits i bunkern hade sannolikt ingen av de närvarande undkommit med livet i behåll. Nu överlevde Hitler med lättare skråmor och kunde senare på kvällen tala till nationen i radio och säga att ”en liten klick av äregiriga, samvetslösa och samtidigt brottsliga officerare” hade misslyckats i sitt attentatsförsök.

På kvällen arkebuserades Stauffenberg och tre av hans medarbetare på försvarsministeriets gård. Gatan utanför har döpts om till Stauffenbergstrasse, på gården står i dag en staty till hans minne och på ministeriet finns också en permanent utställning om hela det tyska motståndet mot naziregimen.

Den första arresteringsvåg som följde efter attentatet omfattade 600 personer. När det stod klart att sammansvärjningen var mycket mer omfattande än vad regimen först hade anat greps ytterligare runt 5000 personer i en andra våg. I Plötzensee avrättades senare 89 personer som en följd av sammansvärjningen.

Processerna hölls i Folkdomstolen som inledningsvis hade flyttat till kammarrätten Elssholzstrasse i Schöneberg av utrymmesskäl. Tanken var att hålla en stor skådeprocess ledd av den fruktade och fanatiske Roland Freisler, domaren som hade skickat Sophie Scholl och hennes bror till schavotten. Inte bara domstolsförhandlingarna utan även de första avrättningarna i Plötzensee filmades. De första som dömdes hängdes för att döden skulle bli så kvalfull som möjligt; det skedde i strålkastarljusets sken.

Freisler hade för vana att förolämpa och förnedra de åtalade, enligt egen utsago skulle de ”atomiseras”. De åtalade försökte dock inte svära sig fria, utan bekände utan omsvep sin delaktighet i sammansvärjningen och stod för det de gjort. Det gjorde att Freislers attacker inte hade avsedd effekt och Hitler förbjöd snabbt all rapportering från processen. Vintern 1945 träffades Folkdomstolen av ett bombangrepp och en nedfallande balk dödade Freisler, han dog med en akt i handen.

Paret Hampels gärning blir roman

I skarp kontrast till den stora sammansvärjningen står det gifta paret Otto och Elise Hampels gärning. Deras mot- stånd hade väckts när Elise Hampels bror hade stupat i anfallet mot Frankrike och bestod i att de placerade ut vykort i trappuppgångar med texter som uppmanade tyskarna att göra uppror mot Hitler. Tidigare hade Elise Hampel varit aktiv nazist. Paret Hampel ertappades efter två år och de avrättades i Plötzensee 1943.

Efter kriget fick författaren Hans Fallada Gestapo-akten om paret Hampel av Johannes R Becher med uppmaningen att skriva en roman om motståndet i Tyskland. Fallada, som egentligen hette Rudolf Ditzen, tvekade. Eftersom han själv inte hade utövat något motstånd ville han inte ge sken av det genom att skriva en sådan bok. Becher, som med tiden skulle bli kulturminister i DDR och också skrev arbetar- och bondestatens nationalsång, insisterade och såg till att Fallada och hans fru kunde flytta till en villa i stadsdelen Pankow. Där bodde författaren bland de kommunistiska partitopparna och förde en ojämn kamp mot sitt alkohol- och morfinmissbruk.

Till sist kom dock romanen Jeder stirbt für sich allein och strax därpå, i februari 1947, avled Rudolf Ditzen alias Hans Fallada. Fallada hade ändrat namnet på det gifta paret från Hampel till Quangel och de bodde på en fiktiv adress i Prenzlauer Berg. Deras verkliga adress var Amsterdamer Strasse 10 i arbetarstadsdelen Wedding. Huset träffades av en bomb i krigets slutskede och brann ned till grunden, men på adressen finns en minnestavla över paret Hampel. Ett förnyat intresse för romanen väcktes på 2000-talet. I Sverige kom den ut under titeln Ensam i Berlin och filmatiserades 2016 med Emma Thompson i rollen som Anna Quangel.

Svensk präst hjälpte hundratals judar

Till motståndsrörelsen hörde också de människor i Berlin som gömde judar undan deportationerna till förintelselägren. En av de mest kända var Otto Weidt som i sin borstbindarverkstad sysselsatte mer än trettio blinda och döva judar för att rädda dem. Borstproduktionen ansågs livsviktig för armén. Weidt mutade nyckelpersoner inom Gestapo för att hans skyddslingar skulle klara sig och han hade personer som hjälpte till med falska pass och gömställen för att de anställda skulle undkomma deportationerna när inget annat hjälpte. Verkstaden på Rosenthaler Strasse 39 nära Hackescher Markt är idag ett museum.

Den svenske prästen Birger Forell hjälpte hundratals judar och andra förföljda att gömma sig i Svenska kyrkans lokaler på Landhausstrasse 26 eller att fly ut ur landet. Sedan 1920-talet hade han varit kyrkoherde i den svenska Victoriaförsamlingen i Berlin, han hade också kontakt med Bekännande kyrkan, nazimotståndarna inom den protestantiska kyrkan i Tyskland. Gestapo hade ögonen på Forell och 1942 såg han sig tvungen att själv lämna landet. Sedan 1963 är grundskolan på Koblenzer Strasse 22 i Berlinstadsdelen Wilmersdorf uppkallad efter den svenske prästen och bara några hundra meter därifrån ligger Birger-Forell-Platz i korsningen Blissestrasse/Hildegardstrasse.

Forells efterträdare, den unge prästen Erik Perwe, fortsatte i hans spår. På väg till Stockholm för att hämta förfalskade pass till gömda judar omkom Perwe i en mystisk flygolycka 1944. Lufthansaplanet han färdades i sköts ned utanför Falsterbo. Perwes efterträdare Erik Myrgren fortsatte företrädarnas arbete fram till krigsslutet.

Läs nästa text om Berlins histora.

KÄLLOR

Sebastian Haffner: Den tyska revolutionen
Kowalczuk–Wolle: Roter Stern über Deutschland
Hubertus Knabe (utg): Gefangen in Hohenschönhausen
Joachim Fest: Hitler – en biografi
Wildt–Kreutzmüller (utg): Berlin 1933–1945
Guido Knopp: Der Aufstand 17. juni 1953
Ilko-Sascha Kowalczuk: Endspiel. Die Revolution von 1989 in der DDR Steinbach–Tuchel: Widerstand in Deutschland 1933–1945
Wolf Biermann: Warte nicht auf bessere Zeiten
Ralph Herrmanns: Haberlands

JAN LEWENHAGEN var Dagens Nyheters Berlinkorrespondent under åren 2006–2016. Här skildrar han tortyr och död under nazisterna, flykten från DDR till väst och presskonferensen som blev startskottet på murens fall.

 

Texten har även publicerats i boken Karavan Puls: Berlin.

 

Köp boken här!

Berlin Puls guidebok

Mer Historia

Foto: Wikipedia/N-Lange.de.Topographie des TerrorsFoto: Wikipedia/N-Lange.de

Berlins historia: museer och monument

6 oktober, 2020/i Berlins historia, Tema, Tema Berlin /av m@ri@lundin_osv@lds
Läs mer
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/09/800px-Topographie_des_Terrors_2011.jpg 532 800 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-10-06 11:35:532020-10-06 11:35:53Berlins historia: museer och monument
Berlinmuren 1989

Berlins historia: luftbron och kalla kriget

6 oktober, 2020/i Berlins historia, Tema, Tema Berlin /av m@ri@lundin_osv@lds

I Jan Lewenhag tredje artikel om Berlins historia skriver han om Tyskland under kalla kriget och tiden efter murens fall.

Läs mer
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/09/berlinmuren-fb.jpg 315 472 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-10-06 11:35:232020-11-11 11:42:57Berlins historia: luftbron och kalla kriget
Ploetzensee i Berlin.Foto: Wikipedia/Markus Schweiss

Berlins historia: från förtryck till frihet

6 oktober, 2020/i Berlins historia, Tema, Tema Berlin /av m@ri@lundin_osv@lds

Jan Lewenhagen skriver om Berlin under Nazityskland, mannen som skulle döda Hitler och den svenska prästen som hjälpte hundratals.

Läs mer
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/09/800px-Gedenkstaette_Ploetzensee02.jpg 533 800 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-10-06 11:34:492020-11-11 11:42:35Berlins historia: från förtryck till frihet

Mer Berlin

Treptower Park. Foto: Christian Steinmeier.Christian Steinmeier

Berlins kyrkogårdar: del 4

9 november, 2020
Frilansjournalisten Margareta Flygt skriver om Berlins kyrkogårdar. Det här är den sista delen av fyra.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/10/800px-Sowjetisches_Ehrenmal_Treptower_Park.jpg 537 800 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-11-09 16:53:342020-11-10 10:39:50Berlins kyrkogårdar: del 4
Berlin-Neukölln-district. Foto: CC/Wikipedia.

Berlins kyrkogårdar: del 3

9 november, 2020
Margaret Flygt är frilansjournalist. I fyra texter skriver hon om kyrkogårdar i Berlin. Det här är hennes tredje text.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/10/784px-Berlin-Neukölln-district_court.jpg 599 399 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-11-09 16:53:302020-11-10 10:39:37Berlins kyrkogårdar: del 3
Judiska kyrkogården Friedhof Schönhauser. Raymond EllisRaymond Ellis

Berlins kyrkogårdar: del 2

9 november, 2020
Margareta Flygt är frilansjournalist. I den här texten skriver hon om Berlins kyrkogårdar – från den judiska begravingsplatsen på Schönhauser Alle i Prenzlauer Berg till den katolska kyrkogården Sankt Hedwig Friedhof.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/10/800px-Jüdischer_Friedhof_Schönhauser_Allee_Old_and_New.jpg 533 800 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-11-09 16:53:252020-11-10 10:39:44Berlins kyrkogårdar: del 2
Kyrkogårdar i Berlin. Foto: Maximilian SchönherrMaximilian Schönherr

Berlins kyrkogårdar: del 1

9 november, 2020
Margareta Flygt är kulturjournalist och har bott och studerat i Tyskland. I den här texten berättar hon om världens begravningsplatstätaste storstad – Berlin.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/10/800px-Berlin-Cemetery.jpg 533 800 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-11-09 16:53:172020-11-10 10:39:40Berlins kyrkogårdar: del 1
Berlin

Migration till Berlin: del 2

2 november, 2020
Annamaria Olsson är aktivist, författare och social entreprenör. I den här textern skriver hon om ett Berlin präglat av migration och möten. Det här är den andra delen av två.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/10/berlin.jpg 765 1148 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-11-02 15:20:172020-11-10 10:44:49Migration till Berlin: del 2
Alexanderplatz_Berlin_East_Germany. Foto: CC/ Lutz SchrammFoto: CC/ Lutz Schramm

Migration till Berlin: del 1

2 november, 2020
Annamaria Olsson är aktivist, författare och social entreprenör. I den här textern skriver hon om ett Berlin präglat av migration och möten.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/11/800px-Alexanderplatz_Berlin_East_Germany-1.jpg 534 800 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-11-02 15:20:122020-11-10 10:44:16Migration till Berlin: del 1
Bokhandlar i Berlin. Foto: CC/wikipedia.

5 bokhandlar att besöka i Berlin

27 oktober, 2020
Morten Postrup listar fem bokhandlar i Berlin som passar den som är intresserad av konst.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/10/800px-Bookshelf.jpg 532 800 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-10-27 12:19:452020-11-10 10:49:125 bokhandlar att besöka i Berlin
Bauhaus-Archiv. Foto: Flickr/Alexander Rentsch

5 inspirerande museer i Berlin

27 oktober, 2020
Morten Postrup listar fem museer i Berlin värda ett besök.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/10/29628433805_8a1af462ef_o.jpg 720 1080 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-10-27 12:19:422020-11-10 10:48:255 inspirerande museer i Berlin
Karavan Reseguider besöker Berlinische Galerie. Foto: © NosheFoto: © Noshe

Konst i Berlin: del 2

27 oktober, 2020
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/10/800px-Berlinische_Galerie_Außenansicht.jpg 533 800 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-10-27 12:19:372020-11-10 10:47:27Konst i Berlin: del 2
Treptower Park. Foto: Wikipedia Creative Commons.

Konst i Berlin: del 1

27 oktober, 2020
Journalisten Morten Postrup bjuder in läsaren till en konstrunda i Berlin. Han åker tåg och reflekterar över konsten i Berlin – och Berlin i konsten.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/10/800px-Sovjet_war_memorial_treptower_park_berlin-1.jpg 533 800 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-10-27 12:19:322020-11-10 10:49:27Konst i Berlin: del 1
Berghain. Foto: Michael Mayer/Flickr.Foto: Michael Mayer/Flickr.

Berlins klubbar del 2

19 oktober, 2020
I Arvid Jurjaks andra text om Berlins klubbar skriver han om turbinhallen där det spelas minimalistisk techno, om hur öst och väst möts i klubblokalerna och om sex, droger och techno.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/09/Berghain-scaled.jpg 1707 2560 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-10-19 12:15:502020-10-19 12:15:50Berlins klubbar del 2

5 klubbar i Berlin

19 oktober, 2020
Arvid Jurjaks är frilansjournalist och har bott i Berlin sedan 2015. Här skriver han om fem av de bästa klubbarna i Berlin.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/09/Fem-klubbar-i-Berlin.jpg 1080 1080 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-10-19 12:15:192020-10-19 12:15:195 klubbar i Berlin
Arvid JurjaksFoto: Daniel Ekbladh

Berlins klubbar

19 oktober, 2020
Arvid Jurjaks är frilansjournalist och har bott i Berlin sedan 2015. I sin första artikel introducerar han läsare till Berlins klubbkultur.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/09/arvid_jurjaks-foto-Daniel-Ekbladh.jpg 2069 1720 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-10-19 12:15:012020-10-19 12:15:01Berlins klubbar
Berlin, Karl-Marx-Allee, Kino International, Eisbar Foto: Ulrich Kohls/German Federal Archive.Foto: Ulrich Kohls/German Federal Archive.

Bio i Berlin: del 2

12 oktober, 2020
I sin andra artikel om bio i Berlin skriver Malin Krutmeijer om vad som karaktäriserar tysk bio – som dubbade filmer och möjligheten att köpa mat och vin.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/09/Bundesarchiv_Bild_183-C0325-0007-003_Berlin_Karl-Marx-Allee_Kino_International_Eisbar.jpg 475 781 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-10-12 12:50:452020-10-12 13:03:41Bio i Berlin: del 2
Hackesche-Höfe. Foto: La Citta Vita/Flickr CC.Foto: La Citta Vita/Flickr CC.

Bio i Berlin

12 oktober, 2020
Malin Krutmeijer, frilansjournalist och kulturkritiker, minns tillbaka till en filmfestival i Berlin och berättar vidare om att gå på bio i Berlin.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/09/Hackesche-Höfe.jpg 534 800 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-10-12 12:49:432020-10-12 12:49:43Bio i Berlin
mat-berlin

Tyska kökets franska rötter

23 september, 2020
I Daniel Rydéns andra text om mat i Berlin skriver han om det tyska kökets franska rötter.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/09/mat-berlin.jpg 900 600 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-09-23 10:32:072020-11-11 17:41:42Tyska kökets franska rötter
Bokbålet i Berlin 1933.Foto: United States Holocaust Memorial Museum

Litteratur och Berlin del 3

21 september, 2020
I den sista texten om litteraturens Berlin skriver journalisten Per Svensson bland annat om författarna som var verksamma i Berlin under Nazityskland och DDR.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/09/1933-may-10-berlin-book-burning.jpg 683 1024 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-09-21 13:03:012020-09-21 14:51:03Litteratur och Berlin del 3
Christopher IsherwoodAllan Warren

Litteratur och Berlin del 2

21 september, 2020
Berlin och litteratur del 2: Per Svensson fortsätter att berätta om litteraturens Berlin och om författarna som lockades till staden.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/09/414px-Christopher_Isherwood_3_Allan_Waren.jpg 600 414 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-09-21 13:02:312020-09-21 14:51:43Litteratur och Berlin del 2
Foto: Elvira Svensson

Litteratur och Berlin

21 september, 2020
Per Svensson är författare och skribent på Sydsvenskan och har tidigare bott i Berlin. Här skriver han om litteraturens Berlin.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/09/P6070026-foto-elvira-svensson.jpg 1712 2288 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-09-21 13:01:482020-11-11 17:37:30Litteratur och Berlin
Pfannkuchen

Mat i Berlin

15 september, 2020
Journalisten och författaren Daniel Rydén skriver om typiska maträtter i Berlin. Läs gärna även hans text om den mest berömda rätten: currywürst.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/09/800px-0075_Pfannkuchen_am_fettigen_Donnerstag_Sanok.jpg 534 800 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-09-15 18:09:102020-11-11 17:44:46Mat i Berlin
Currywurst

Currywürst i Berlin

15 september, 2020
Daniel Rydén skriver om maträtten currywürst, som lär ha uppfunnits i en liten korvkiosk i Västberlin september 1949.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/09/Currywurst_at_Konnopkes_Imbiß-1.jpg 533 800 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-09-15 16:43:062020-11-11 17:42:10Currywürst i Berlin
Statistik över Berlin

Statistik för Berlin

14 september, 2020
Statistik för Berlin: vi har sammanställt intressant och matnyttig information och statistik om Berlin.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/09/berlin-karavanpuls-inlaga-PRINT-dragen-3-1-e1599549840342.jpg 1064 875 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-09-14 14:58:382020-09-18 13:48:20Statistik för Berlin
Daniel-Rydén-Foto Johanna-JeanssonFoto: Johanna Jeansson

Berlin: en plats för alla

14 september, 2020
Journalisten Daniel Rydén skriver om Berlin – en plats för alla. Förutom Adolf Hitler, som aldrig kände sig hemma i metropolen.
https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2020/09/Daniel-Rydén-Foto-Johanna-Jeansson.jpg 1932 1932 m@ri@lundin_osv@lds https://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/karavan-logo-vit.png m@ri@lundin_osv@lds2020-09-14 14:56:172020-11-11 17:45:53Berlin: en plats för alla
Jan Lewenhagen
Foto: Privat

JAN LEWENHAGEN var Dagens Nyheters Berlinkorrespondent under åren 2006–2016. Här skildrar han tortyr och död under nazisterna, flykten från DDR till väst och presskonferensen som blev startskottet på murens fall.

 

Karavan förlag

Bantorget 3, 222 29 Lund
Telefon: 046-33 34 50
E-post: info@historiskamedia.se

OM KARAVAN

KÖPVILLKOR

HANTERING AV COOKIES

PERSONUPPGIFTSPOLICY

Kategorier

Londons bästa musikklubbar Piccadilly CircusFoto: Maria Lundin Osvalds Berlinmuren 1989 Berlins historia: luftbron och kalla kriget
Scroll to top