Gammal och ny historia i Konfuciustemplet

Konfucius föddes 551 f. Kr. och beskrivs ofta som Kinas nationalfilosof. Han förespråkade värden som hårda studier, respekt för äldre och en tydlig hierarki inom såväl familj som samhälle. De första templen till Konfucius ära började byggas redan i slutet av 400-talet, och då Qingdynastin föll 1911 fanns omkring 1 500 så kallade konfuciustempel runtom i Kina. Detta tempel i Peking byggdes 1302 och var landets näst största.

Men Konfucius blev en av de absolut främsta måltavlorna under Kulturrevolutionen, då allt som hade med den gamla filosofen att göra fördömdes utan pardon. Templet blev en naturlig skådeplats för fruktansvärda grymheter och kulturell förstörelse. Omedelbart då Kulturrevolutionen började släpades dussintals av Kinas största kulturpersonligheter – som ju nästan alla fanns i Peking – till detta tempel. Bland dem fanns den 67-årige Lao She, en internationellt erkänd författare med nobelpriset i litteratur inom räckhåll. Han förnedrades och misshandlades i timmar med läderbälte framför ett enormt bokbål på templets innergård. De tonåriga rödgardisterna sade åt honom att komma tillbaka igen nästa dag, men istället dränkte han sig i en närbelägen damm. Konfucianismen blev så hårt ansatt under Kulturrevolutionen att den vid slutet av 1980-talet nästan helt hade dött ut i Kina. Vändpunkten blev massakern vid Himmelska fridens torg, efter vilken myndigheterna behövde en inhemsk filosofi som moralsnöre att knyta ihop det sargade landet med.

På senare år har konfucianismens värderingar hyllats av flera politiska ledare, och samtidigt blivit tillflyktsort för en moraliskt vilsen befolkning under världens snabbaste ekonomiska utveckling. Böcker om filosofen har nu blivit bästsäljare, och antalet besökare till detta 22 000 kvadratmeter stora tempelområde i Peking ökar stadigt. År 1988 togs det upp på UNESCO:s världsarvslista.

Konfuciustemplet (孔子庙)
Guozijian jie 13 (国子监街13号)
Tunnelbana: Yonghegong Lama Temple (linje 2 & 5)