James Bonds arbetsplats

Den första Bondfilmen som använder SIS-­huset för en längre scen är annars Världen räcker inte till (The World Is Not Enough, 1999). Det är också Bondfilmhistoriens hittills längsta sightseeingtur genom London. I upptakten briserar en bomb gömd i en attachéväska så att det blir ett större hål i fasaden. Enligt rapporterna från den särskilda premiärvisning av filmen som hölls för SIS-­personalen, ut­bröt allmänt jubel när deras arbetsplats sprängdes. Eller, rättare sagt, en 15 meter hög modell av huset. Därefter föl­jer en båtjakt på Themsen i vars spår man kan gå på stads­vandring längs floden.

Medan Bond kör en specialbyggd farkost – totalt fem­ton stycken användes i scenen – disponerar hans fiende, kallad Cigar Girl, en Sunseeker Superhawk 34. Jakten bör­jar med att de kör förbi Tate Britain. Efter några flygbilder ser vi dem passera Palace of Westminster, där parlamentet har sitt säte, och under Westminster Bridge (platsen för slutuppgörelsen i Spectre). Cigar Girl försöker preja Bond men kolliderar själv med en flottbrygga vid Waterloo Brid­ ge. Sedan blir det geografiskt förvirrande eftersom de plötsligt passerat broarna Blackfriars, Millennium, Southwark, London och Tower utan att vi märkt något. När Cigar Girl vänder båten in i St Saviour’s Dock ser vi nämligen Tower Bridge i bakgrunden.

Bron Tower Bridge. Foto: Maria Lundin Osvalds.

Området kring St Saviour’s Dock kallas Shad Thames och var under 1800­-talet platsen för världens största lager­ lokaler. Här låg centrum för den brittiska världshandeln med kaffe, te och kryddor. Man lastade om fartygen från haven till mindre pråmar som kunde frakta varorna upp­ för Themsen och ut på kanalerna i hela England. Störst av alla handelsbolag var East India Company (EIC) som från år 1600 till början på 1800­-talet växte till att bli världens mäktigaste. Man kontrollerade kolonier över hela världen, inklusive hela Indien, och hade en egen militärstyrka på som mest 250000 man. EIC var en stat i staten som inte upplöstes förrän 1874.

Cigar Girls färd in i området är märklig eftersom kanalen slutar i en återvändsgränd. Det löser filmen med poetisk frihet och låter henne fortsätta ut på Millwall Outer Dock vid Isle of Dogs. Där ligger också ett av mediemogulen El­ liot Carvers tryckerier – egentligen Telegraph and Express Print Works – i Tomorrow Never Dies (1997). Bonds far­kost gör en 360-­gradersrotation över sin motståndares båt innan jakten går vidare till Royal Victoria Dock mittemot O2­-området med Millennium Dome som sitt landmärke. Agent 007 möter intensiv fiendeeld med granatgevär, men eftersom filmskurkar siktar så dåligt får en gammal last­pråm ta smällen.

Royal Victoria Docks planerades av ingenjören George Parker Bidder och öppnade verksamheten 1855 för att ta emot dåtidens största ångfartyg. Området bombades av tyskarna under andra världskriget men återuppbygg­des omedelbart för att möta fraktfartyg när hjulen bör­jade snurra igen. Först 1980 stängdes verksamheten och området blev en del av det yuppifierade Docklands som Margaret Thatcher lät bygga. Det har byggts om radikalt sedan Världen är inte nog spelades in. Idag är Royal Victo­ria Docks­området platsen för bland annat London City Airport (byggt 1987) och konferensbyggnaden Excel Ex­ hibition Centre (2000).

Tillbaka i Bondfilmen hoppar båtjakten mirakulöst tillbaka till Millwall Outer Dock, där Cigar Girl kör in under Glengall Bridge. När klaffbron stängs är Bond tvungen att gå i dykläge och passar då på att rätta till slipsen medan han är under vattnet. Båtarna fortsätter norrut mot Billingsgate Market, Londons fiskmarknad. Väl framme svänger de till höger in till småbåtshamnen i Blackwall Basin. Filmen vänder sedan perspektivet 180-grader för att låta Cigar Girl köra tillbaka in mot Billings­ gate under Trafalgar Way Bridge, där hon klyver en polis­båt på mitten.

Bond tvekar och låter sin gps hitta en genväg över land mot O2 för att genskjuta fienden. Problemet är bara att vi ser O2 bakom honom medan gps:en visar en väg rakt framåt. Men då vi är i filmens värld, gäller andra lagar. Raskt förflyttas Bond en bra bit bort till Ornamental Canal vid Asher Way, där han stänker ner några p­vakter innan han anländer till Tobacco Docks.

I norra änden av den gamla lagerlokalen för tobak står en bronsstaty av en pojke och en tiger till minne av en zooaf­fär som låg här och som i slutet av 1800­-talet kunde skryta med att vara världens största. Själva statyn är gjord efter händelsen då en bengalisk tiger rymde från affären och tog en liten pojke mellan sina käftar. Ägaren Charles Jamrach hann dock ifatt tigern innan dramat blev blodigt och bän­de loss den oskadde grabben från djurets gap.

Bond har emellertid annat i tankarna, och låter sin raket­ drivna motorbåt plöja rakt igenom London Canoe Clubs lokaler, över Wapping Lane och ner på en sidogata (egent­ligen nerfarten till ett parkeringshus). I filmens magiska värld förflyttas han genom ett klipp tillbaka till Billings­ gate, där han kör genom fiskmarknaden och en restaurang innan han kommer ut på Themsen igen framför O2. Här avslutas jakten med att skurken spränger sig till döds i en luftballong och låter Bond trilla ner på taket till Millenni­um Dome.

Slutdestinationen på Greenwich­stranden är ingen slump med tanke på att inspelningen av Världen är inte nog gjordes våren 1999. Millennium Dome – 52 meter hög och med en diameter på 365 meter efter årets veckor och da­gar – var ett skrytbygge inför millennieskiftet som, liksom Bonds förnyade popularitet i Pierce Brosnans gestalt, sig­ nalerade triumfen för Tony Blairs ”Cool Britannia”. Såväl Millennium Dome som Bond representerade ett pånyttfött Storbritannien som släppt det nostalgiska greppet om sitt högbrynta och industriella förflutna för att omfamna sam­tidens vurm för populärkultur och högteknologi.