Augustus fredsaltare

Augustus var Roms första och, i många avseenden, största kejsare. Hans sätt att styra bildade skola för samtliga efterkommande regenter. Augustus var också den kejsare som mer än någon annan förändrade Rom. Under hans långa tid vid makten omformades hela Marsfältet (dagens historiska centrum) till en marmorstrålande propagandastad. Trädgårdar, saluhallar, nya akvedukter och tjogtals med tempel tillkom – givetvis kompletterat mest magnifika festligheter för folket. På Trasteverestranden grävdes en 600 meter lång och 400 meter bred bassäng ut; i den ordnades sjöslag med trettio stora skepp och 3000 sjömän, för att ta ett exempel.

Hur Augustus ville bli sedd av eftervärlden manifesteras allra tydligast i Ara Pacis eller Augustus fredsaltare. På relieferna runt altaret förenas myt, religion, politik. Kejsaren länkas till Roms mytiska anfader Aeneas och till grundaren Romulus och i processionerna som avbildas på Ara Pacis förmedlas budskapet om kejsarens ordnade, fredliga och välståndsbringande styre.

Bitar av Ara Pacis hade varit kända sedan 1500-talet, men den fullständiga restaureringen skulle dröja till 1930-talet. I en bitvis spektakulär ingenjörs- och arkeologbragd identifierades och samlades delar av marmorpanelerna in från olika platser i staden, inklusive inkilade i grundläggningen av några medeltida palats som i sin tur inte fick skadas. Dagens moderna museum invigdes 2006.

 

Museo dell’Ara Pacis
Lungotevere in Augusta/via Tomacelli
www.arapacis.it

Via del Corso: Promenad och shopping

Runt två sekel före vår tideräknings början anlade beslöt den romerske censorn Gaius Flaminius att anlägga en ny väg från Capitolium och norrut. Vägen fick namnet via Flaminia efter honom – och så heter den än idag. I alla fall utanför stadsmuren.

Inne i centrum kallades stråket länge via Lata, den breda vägen; trots sin med dagens mått blygsamma bredd på runt tio meter var den lång bredare än stadens övriga, snirklande gränder. I långa tider utgjorde via Lata en gräns för stadens bebodda områden: västerut låg Marsfältets täta bebyggelse, österut fanns l’abbandono, västerut de övergivna ruinerna från av den gamla romerska miljonstaden, fält och vingårdar.

Under medeltid och barock var via Lata centrum för Roms hejdundrande karnevalsfirande. Från Piazza del Popolo till Piazza Venezia hölls då årligen la corsa dei barberi, en hästkapplöpningstävling med ryttarlösa fullblod. Seden ebbade ut först i slutet av 1800-talet. Från loppet, il corso, fick gatan sitt nuvarande namn.

Idag är via del Corso en myllrande shoppinggata med allt du kan tänka dig av skor och kläder i alla prisklasser, från H&M till Fendi. De nordligaste delarna, nära Piazza del Popolo, är gågata och trevligast för en kvällspromenad.