Promenera i Cézannes fotspår

Målaren Paul Cézanne är starkt förknippad med Aix. Han föddes, dog och arbetade stora delar av sitt liv i staden. Landskapet runt Aix figurerar flitigt i Cézannes verk och allra viktigast är berget Sainte-Victoire som finns med i 44 oljemålningar och 43 akvareller. Som en parentes kan jag nämna att Picasso, som beundrade Cézanne, ligger begravd på en privat egendom på andra sidan om berget, sett från Aix. Berget är verkligen slående och syns på långt håll. Det är också ett förträffligt vandringsområde, exempelvis kan man gå upp till det monumentala korset som blickar ut från en av topparna.

En betydligt kortare tur är promenaden upp till Cézannes ateljé. Den ser ut som om han precis har gått ut genom dörren, fast det är över hundra år sedan han lämnade den för sista gången. Det var i slutet av livet som Cézanne köpte mark ovanför staden för att skapa en ateljé. Den ligger bara en kvarts promenad från katedralen, men det är uppför hela vägen. Se till att hamna på Avenue Paul Cézanne och lita inte på Google Maps här. Närmsta busshållplats är inte den som heter Atelier Cézanne utan den ovanför.

Ytterligare tio minuters promenad ovanför ateljén ligger Terrain des Peintres med vacker utsikt och bilder av en del av Cézannes målningar uppsatta.

Det går också att promenera i Cézannes fotspår i de centrala delarna av Aix genom att följa markeringar i form av mässings-C:n i gatan. Dessa tar dig med förbi huset där han föddes via platser där han umgicks med sina vänner och sedan till graven. Det är även, som av en händelse, en promenad som tar dig förbi flera av Aix andra sevärdheter. Utrusta dig med en broschyr från turistbyrån för på sina ställen försvinner C:na.

Den Cézanne-intresserade kan även boka besök på gården Bastide Jas de Bouffan och stenbrottet Carrières de Bibémus.

Atelier Cézanne
9 Avenue Paul Cézanne, Aix
www.atelier-cezanne.com

Vieux-Port — hjärtat av spännande Marseille

Det var för hamnens skull som Massalia en gång anlades och det var här, runt det som är Vieux Port idag, som grekerna och romarnas stad låg. Deras hamn låg på den norra sidan en bit högre upp och längre in än dagens hamn, strandlinjen gick högre då. Med tiden byggdes andra hus ovanpå och det är ”tack vare” nazisterna som delar av den antika hamnen är utgrävd. År 1943 deporterade de tusentals, uppgifterna varierar mellan 20 000 och 40 000, invånare och sprängde sedan hela området. Förutom tre hus som de sparade. Ett av dem är Hôtel de Ville vars 1600-talsfasad bryter av mot de långa brungrå betongkolosser som kantar resten av kajen. De senare rymmer idag en lång rad med matställen.

Norra hamnen har blivit ett vandringsstråk på väg till MuCEM. Här finns souvenirstånd och starten för turisttåget. På kortsidan av hamnen finns en tunnelbanenedgång och en stor yta som används till olika tillfälliga aktiviteter. Ett smart och smakfullt spegeltak, miroir ombrière, ger välbehövlig skugga och är en poppis plats att ta selfies på. Kort sagt har hamnen återtagit sin roll som hjärtat av Marseille.

Les Baux-de-Provence – en spektakulär borgruin

Les Baux kan vara den mest besökta platsen i hela Provence sett till antal besökare per kvadratmeter. Ett par miljoner besökare per år har inte fel, Les Baux är något alldeles särskilt – trots att Provence är välförsett med pittoreska medeltida byar med befästningar på bergstoppar. Den stora borgruinen på toppen är helt enkelt spektakulär.

Läget gör sitt till; mitt i bergskedjan Alpillerna med stora olivlundar på slätten nedanför. Gillar man provensalska souvenirer är byn ett eldorado, för gränderna är fulla med små butiker – här finns allt! Det finns exempelvis både vin och olivolja ursprungsmärkt med Baux-de-Provence. Byn är också välförsedd med matställen, vilket är praktiskt då alla höjdskillnader och upplevelser kan kräva påfyllnad av både koffein och kalorier. Det är också det smidigaste sättet att få fatt i en toalett. Det finns annars ett par vid entrén till byn och en bakom kyrkan. Parkering är också en bristvara, trots att alla vägar upp till byn är kantade med parkeringsplatser med enhetstaxa.

Jag tycker att Les Baux är en av de vackraste platserna i Provence, men åker inte dit frivilligt under högsäsong. Som kuriosa kan jag nämna att den aluminiumrika bergarten bauxit är uppkallad efter Les Baux. Det står en röd klump bauxit utanför turistbyrån, som har gratis wifi.

www.lesbauxdeprovence.com/en

Missa inte marknaderna i Aix

Aix är ett mecka för den som gillar marknader. Sju platser i gamla stan används som marknadsplatser med olika inriktningar. Varje förmiddag pågår minst en marknad någonstans. Min favorit är den dagliga matmarknaden på Place Richelme. På stånden närmast gångstråket står honungsburkar och olivoljor uppradade mellan lavendelpåsar och säsongens grönsaker. Längre in finns allt från färsk fisk till tryffelostar. Gillar du brocante, det vill säga en salig blandning av antikviteter och second hand, satsar du på Place Verdun på tisdag, torsdag eller lördag.

De vackra byggnaderna i gamla stan i Aix är för övrigt fulla med små affärer. Här blandas exklusiva boutiquer med apotek och mer eller mindre välbekanta kedjor. Hermés med sina kända sjalar, Nicolas som säljer vin och lavendelpyntade le Chatelard 1802 som säljer tvål – för att bara nämna ett litet urval.

Bandol — vinbyn med tre ansikten

Bandol är för vinälskare synonymt med riktigt bra röda och rosa viner. Vinområdet är mellanstort, sträcker sig över flera kommuner och har fått sitt namn från den gamla fiskebyn Bandol, som numera är en badort i mellanskiktet. Det betyder att Bandol har minst tre ansikten: vinbyn, badorten och kustbyn. De har alla sin charm.

Större vininköp görs med fördel med bil, men annars är Bandol bästa byn längs hela kusten för den som åker tåg eller väljer apostlahästar. Tågstationen ligger bara tio minuter från centrum. Det finns en vacker elva kilometer lång gulmarkerad vandringsled, sentier du littoral, mellan Bandol och lilla Saint-Cyr-sur-Mer längre västerut. Ungefär mitt emellan dem ligger la Calanque de Port d’Alon som har badstrand (och parkering för den som kommer med bil). Det här är en av få stränder där hundar i koppel är välkomna.

Promenerar du här sommartid kan du inte missa cikadorna, cigales, vars ljud är så typiskt för Provence. Det är bara när temperaturen är över 20–25 grader som de manliga cikadorna spelar för honorna.

Lämnar man strandpromenaden och tar en av parallellgatorna hamnar man direkt i en helt annan miljö, en genuin och trevlig provensalsk ort som utmärker sig genom att den har fler caves, det vill säga vinaffärer, än genomsnittet. Det finns också många bagerier och kaféer där lokalbefolkningen slår sig ner för ett glas vin och en morgontidning. Den dagliga matmarknaden lockar med priser klart under det jag är van vid från franska Rivieran. Den stora marknadsdagen är tisdagar.

Fullt av söta byar i Provence

Villecroze och Tourtour är två byar som ligger nära varandra i det övre hörnet av detta kapitel. Villecroze döljer en märklig upplevelse som gör byn värd ett besök. I en klassisk park med välansade rabatter rinner ett vattenfall över klippor. Klipporna är i sin tur ihåliga och det finns byggnader utgrävda ur dem.

Tourtour är en av bergsbyarna som fått flera utmärkelser och därför är mer turistig. Utsikten från kyrkan Saint-Denis är strålande och det finns fossilmuseum och ateljéer i gränderna samt ett torg fullt med restauranger.

 

Svindlande vyer i Gorges du Verdon

Naturområdet runt Europas djupaste kanjon erbjuder svindlande vyer och är rena eldoradot för alla typer av äventyrssporter. Den mäktigaste delen är sträckan mellan utkikspunkten Point Sublime och den konstgjorda sjön Lac de Sainte Croix.

Säsongen för Gorges du Verdon är april till oktober. Bäst är sen vår och tidig höst, men undvik tisdagar då mycket är stängt. I juli kan du kombinera Gorges du Verdon med lavendelsafari på Valensole-platån väster om kanjonen. Mitt i sommaren kan det dock vara svårt att parkera bilen på de populäraste utkiksplatserna. Vintertid är man garanterat ensam, nackdelen är att vägen kan vara täckt av osynlig svartis. Det finns roligare saker att göra i Provence än att köra bil på en glashal slingrig väg längs ett 700 meters stup.

Delar av det här kapitlet utspelar sig i Alpes des Hautes-Provence och delar i Var, det vill säga det är bokens nordöstligaste kapitel. Friluftsliv står högt i kurs och det finns gott om campingplatser. Den som prioriterar bekväm lyx bör styra mot Moustiers Saint Marie. Den som vill bo enklare och ha nära till äventyren väljer att ha Castellane som bas.

Passa på att handla lavendelknippen som väldoftande minne eller föremål tillverkade av lergodset fajans i Moustiers.

 

 

Flanera längs mysiga gatan Cours Mirabeau

Aix paradgata Cours Mirabeau är byggd där det en gång stod medeltida murar och döpt efter en fransk greve och revolutionspolitiker. Han skaffade sig en ung, vacker och rik hustru genom att helt fräckt parkera sin vagn en hel natt utanför hennes föräldrahem, som låg på en parallellgata till dagens Cours Mirabeau. Varken brud eller svärfader var glada över det påtvingade bröllopet. Svärfadern gav igen genom att ge paret ett snålare underhåll än Mirabeau hade tänkt sig. Det stoppade inte Mirabeau från att spendera. Han drog på sig sådana skulder att han blev inlåst på fängelset Château d’If (som ligger på en ö utanför Marseille) ett tag.

Börja i den nedre änden av Cours Mirabeau. Bakom den stora rondellen ligger den rymliga och inte helt lättanvända turistbyrån. Den vänstra sidan av Cours Mirabeau kantas av bokhandlare och uteserveringar. Ett av kaféerna, det spegel- och guldinredda Les Deux Garçons, är berömt för att alla berömdheter som någonsin besökt Aix har suttit där. Det kan vara värt en kopp kaffe.

I den andra änden står 1400-talskungen René av Anjou staty. Han misslyckades kapitalt med det som kungar vanligtvis har som uppgift, att konsolidera sin makt och producera en manlig arvinge. Hans son och sonsöner dog före honom och René förlorade stora delar av de landområden han ärvt. Men han var bildad, talade många språk och under de tio år han hade sitt hov i Aix stödde han kulturlivet, varför han i efterhand fick namnet ”den gode”. På statyn håller han en klase muskatdruvor i handen, han lär ha varit den som införde dessa i Provence.

Vänd tillbaka och flanera i skuggan av platanerna. Spana på fontäner eller kila in och köp Aix snyggaste bakverk för avhämtning hos Béchard.

Les Deux Garçons
53 Cours Mirabeau
www.lesdeuxgarcons.fr/en/home

Pâtisserie Béchard
12 Cours Mirabeau Aix
www.facebook.com/maisonbechard

Aix-en-Provence – den charmiga gamla huvudstaden

I Aix-en-Provence har romarna badat i varma källor, Roi René hållit hov och en osedlig greve enleverat en arvtagerska. Idag är Provences gamla huvudstad en mysig universitetsstad med en lummig paradgata, otaliga kaféer och ännu fler fontäner. Det är en marknadsstad med bykänsla.

Stadens store son är målaren Paul Cézanne. Hans ateljé ser ut precis som han lämnade den för hundra år sedan och är ett givet besöksmål för alla konstintresserade (läs mer på s. Xx).

Som besökare tar man sikte på breda Cours Mirabeau. Norr om ligger gamla stan med gågator, eleganta boutiquer och trivsamma restauranger. Söder om Cours Mirabeau ligger Quartier Mazarin som byggdes som högstatusområde till ämbetsmän, officerare och nyrika handelsmän på 1600- och 1700-talet när Aix var fransk provinshuvudstad. I detta område står en av stadens kändaste fontäner, den med fyra delfiner.

Värt att känna till: X:et i Aix är inte stumt utan uttalas.

Martigues – en pittoresk och livlig kanalstad

Mellan Marseille och Camargue ligger livliga Martigues. Staden genomskärs av Canal de Caronte som förbinder Medelhavet med den stora grunda oljehamnen Étang de Berre.

Det är en viss Venedig-känsla över centrala Martigues, särskilt ön i mitten, där den stora kanalen delas i två armar. De bästa vyerna är runt kyrkan Sainte-Madeleine där de pastellfärgade husen får konkurrens av färgglada fiskebåtar vad gäller färgprakt. Söder om ön ligger affärstäta Jonquières medan norra Ferrières har en äldre stadskärna och en park. Dessa tre delar var en gång tre separata byar.

Området runt staden var en gång i tiden ett populärt motiv bland impressionister. Idag förtas en del av det pittoreska intrycket av oljeraffinaderier i fjärran. Själva Martigues är fortfarande fin och ett perfekt stopp för lunch för den bilburne på väg till eller från Camargue. Parkeringarna vid vattnet är gratis mellan klockan 12 och 14 och det finns många restauranger med dagens rätt till rimliga priser. Stora portioner av pasta med skaldjur på exempelvis Les Terrasses vid brofästet i den norra stadsdelen (3 Quai des Girondins). Vi pratar inte nya franska köket, men notan är heller inte särskilt stor.

Är du i den södra stadsdelen styr mot Cours du 4 Septembre där det finns en rad med populära uteserveringar. Vill du kosta på dig riktig kanalkänsla väljer du lunch på le Miroir aux Oiseaux mitt på ön (Quai Brescon). De har ett par bord på trottoaren vid kanalen, precis där den är som vackrast.