Ambitiösa krogen Nada

Du får gå försiktigt på knöliga backiga gator för att nå denna ambitiösa krog längst in i vinstaden Vrbnik. Här serveras lokala specialiteter med tonvikt på fisk och skaldjur men också lamm som är uppfödda på ön. I glasen ska det förstås vara Nadas eget vita vin av druvan žlahtina som bara odlas just här runt Vrbnik. Nada har fem hektar egna odlingar utanför byn. Det räcker till 30 000 flaskor om året och de kan bara köpas här på Krk. Den som gillar vinet kan titta in i Nadas egen vinbutik runt hörnet eller i någon av butikerna i Krk stad eller Baška.

Bäst sitter du på den fristående terrassen med utsikt mot havet. Särskilt på lördagar om sommaren då det bjuds på jazz från den minimala scenen på andra sidan gatan.

 

Nada
Glavaca 22, Vrbnik, Krk
www.nada-vrbnik.hr

Saluhallarna i Rijeka

Rijekas hamnområde är ruffigt med graffiti och flagnade fasader. Men här finns några bra och billiga krogar och framför allt stadens tre saluhallar. Här har fiskarna sålt sin fångst sedan urminnes tider, men på 1880-talet kompletterade man med två saluhallar för grönsaker och andra varor. År 1916 stod även den nya fiskmarknaden i jugendstil klar med reliefer av fiskar, skaldjur och snäckor längs väggarna.

Köp färsk fisk och frukt, men passa också på att promenera runt i hamnkvarteren, som inte nåtts av den moderniserings- och gentrifieringsvåg som drabbat liknande kvarter i många andra gamla hamnstäder.

Kroatiens tredje största stad har varit hamn- och industristad sedan 1600-talet, men i dag är mycket av verksamheten i hamnen, varvet och industrierna borta och staden har svårt att hitta en ny identitet. Kanske blir det som kulturell metropol. Rijeka har utsetts till en av Europas två kulturhuvudstäder 2020 i konkurrens med storheter som Dubrovnik och Pula.

Motiveringen är stadens mångkulturella bakgrund och kulturårets slogan är ”Port of diversity”. När Rijeka under flera århundraden tillhörde Habsburgska riket talades fyra språk sida vid sida: kroatiska, italienska, tyska och ungerska.

 

Saluhallarna
Vatroslava Lisinskog, Rijeka
www.rijeka2020.eu

Härligt strandbad i Opatija

I Opatija syns inga romerska lämningar och ingen medeltida kyrka som i många andra städer längs kusten. Med sina drygt 200 år är staden fortfarande en gladlynt ungdom. Det hela började på 1840-talet när adelsmannen Iginio Scarpa från Rijeka byggde en sommarvilla i en fiskeby som då bara bestod av 35 små hus. Runt Villa Angiolina lät han anlägga en park med blommor och träd från flera världsdelar och i villan underhöll han sina gäster.

När den österrikiska kejsarinnan Maria Anna varit på besök blev Opatija högsta mode i societeten. Flera hotell byggdes, med det pampiga Hotell Kvarner i spetsen. Medlemmar av flera kungahus reste till Opatija, bland andra svenske Oskar II. Hit kom man för att kurera sig med havsbad och umgås i de rätta kretsarna, nätverka skulle vi säga i dag.

I Villa Angiolina och den schweiziska villan intill ligger numera Opatijas turistmuseum. Här finns foton från Opatijas gyllene år, men tyvärr inga uppbyggda hotellmiljöer och inte särskilt mycket tidstypiska kläder.

I Opatija ligger de stora villorna och hotellen på rad, söta som gräddtårtor eller i schweizisk alpstil enligt modet under la belle époque i slutet av 1800-talet fram till första världskriget. Många av de vackra hotellen som kantar promenaden Lungomare är numera renoverade till sin forna glans, men inte alla. Här finns chansen att bo i ett vackert 1800-talshotell precis vid vattnet för bara några hundralappar om du klarar dig utan tv och luftkonditionering och reser under lågsäsong. Föredrar du å andra sidan femstjärnig lyx finns det också. Traditionen som kurort lever kvar i form av moderna spaanläggningar. För den som älskar strandbad är inte Opatija rätt resmål. Här finns inga naturliga stränder, man badar från terrasser vid havet.

 

Opatija
www.opatija.net